SETT ur min synvinkel

Under två intensiva dagar, den 17-18 april, har jag fått möjligheten att besöka SETT-mässan  i Stockholm som enligt arrangörernas programblad är "Skandinaviens mest intressanta mässa och konferens om det moderna lärandet"(det moderna lärandet är dock ett uttryck som jag tänker återkomma och problematisera i ett annat inlägg). Det är andra året mässan går av stapeln och den verkar redan ha blivit en inarbetad företeelse som fyller sin funktion. Förutom många besökare i mässhallen och på föreläsningarna var det även hårt tryck på de digitala mötesplatserna, och då framförallt Twitter där #sett2013 trendade som den mest använda hashtagen i Sverige under dessa dagar. Inte konstigt då många som var där tillhör de skolmänniskor som är aktiva i sociala medier även till vardags. Möjligheten att få träffas och fundera över hur en bra skola ska kunna utvecklas än mer och göra vägen mot kunskap och lärande mer spännande med digitala verktyg ligger många varmt om hjärtat. Mycket av det negativa som skrivs och tycks om skolan i olika traditionella medier är svårt att finna där bland montrar och samtal som pågår.

Första föreläsningen jag hann vara med på var med Ante Runnqvist som till vardags är chef för forskning och utveckling på Vittraskolorna. Han hävdade att vi i Sverige kan ligga i topp bland utbildningsnationerna i världen om vi bara förstår vad vi har som är bra och förvaltar det rätt. Det han menar är att vi i Sverige genom tiderna alltid varit framgångsrika på är att utbilda människor och utveckla förmågor som kreativitet och entreprenörsskap men att vi är relativt dåliga på att förvalta detta, se det som en tillgång och som ett konkurrensmedel i den globala samhällsutvecklingen. Intressant.

Detta var också en del av budskapet som moderatorn Hans Renman från Tänk om återkom till under Rundabordssamtalet som han ledde på onsdagseftermiddagen. Där deltog bl a bloggaren och föreläsaren  Anne-Marie Körling och språkdidaktikforskaren Caroline Liberg tillsammans med två andra forskare och en rektor, som jag tyvärr inte kommer ihåg namnen på. De diskuterade bl a rektors roll för skolutveckling och frågan om varför så få rektorer är synliga i skoldebatten. Rektorn som deltog menade att det nog finns en rädsla att sticka ut, ha åsikter. Det tycker jag är synd och kanske en av anledningarna till att skolan blir alltför politiserad i stället för att ha fokus på lärande. Jag anser att för att få en skola som vilar på vetenskaplig grund, som den ska göra enligt skollagen, borde det vara mer fokus på ett nära samarbete mellan forskning och den praxisnära verkligheten bland lärare och fritidspedagoger i skolorna. Läraren Magnus Blixt uttryckte det bra i en tweet (se nedan)

Att skapa mer forskning om vad som är framgångsrikt för lärandet för att kunna påvisa fakta kan öka skolans legitimitet gentemot politikers, ibland godtyckliga, styrande av skolan. Där kanske de nya karriärtjänsterna kan hjälpa till att visa vägen. Hoppas det.

Under två timmar pågick samtalet vid bordet bland deltagarna, men jag hade gärna sett att publiken hade bjudits in mer för att få mer dynamik på tillställningen. Att sitta tyst och lyssna koncentrerat i två timmar när man känner att det skulle vara kul att delta i det intressanta som sades är lite trist. Något att tänka på till nästa år? Varför inte ha EdcampSETT i samband med minglet som var senare på eftermiddagen?

Under hela mässan och under minglet på onsdagskvällen var det roligt att få träffa många från "det utvidgade kollegiet" på Twitter. Att träffa personer som man har haft mycket kontakt med digitalt kan vara både spännande och lite nervöst, men mest roligt. Under kvällen delades Scandinavian learning award ut av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Första pris gick till Årstaskolan för deras Recorded learning och framgångsrika arbete med bl a  bloggar i undervisningen med sina elever.

På torsdagens morgon var det bråttom och vi fick springa i regnet mot pedagogikens fixstjärna Christian Lundahls föreläsning med namnet Bedömning för lärande i digital lärmiljö. När sådana människor som "är i ropet" ska föreläsa blir det fort fullt och många kom aldrig in i den stora föreläsningslokalen. Få utanför skolans värld vet vem han är men i rätt kontext kan även en pedagogikprofessor få uppleva rockstjärnestatus genom att bara säga: "den här bilden kommer inte att läggas ut på nätet". Plötsligt så blixtrar det till och alla håller upp telefoner och ipads för att att fota av hans ord på väggen. Kul men lite galet.

Sist men inte minst så avslutade jag torsdagen med två bra föreläsningar, den första var med Globala gymnasiet som visade på tre bra exempel hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningen på ett nytt och innovativt sätt med hjälp av Skype och bloggar. De presenterade också olika verktyg för att i realtid kunna se vad eleverna eller publiken tycker, ex Todaysmeet som jag själv anser är mycket effektivt och kul sätt att synliggöra åsikter.

Fysikläraren Daniel Barker var sist ut på mitt schema och vi som missade honom p g a fullt hus tidigare under dagen (han är också som en rockstjärna) gav en extrainsatt föreläsning om det "flippade klassrummet". Mycket imponerande föreläsning, både retoriskt och innehållsmässigt. Han lockade fram nyfikenhet och lust att ta reda på mer om hur världen är införskaffad enligt fysikens lagar och hur man kan vända på undervisningssättet för att frigöra mer tid för samtal och diskussioner i klassrummet. Se gärna den här föreläsningen med honom för att förstå bättre vad han menar.


Tack för i år SETT. Jag återkommer gärna nästa år.